När allt går som jag inte tänkt mig. Vi hade inskrivning på sjukhuset i Umeå för årets sista operation.
Blev försenat då barnen hade bestämt sig för strula allt som gick. Skulle inte klä sig skulle inte äta frukost inte borsta tänderna.
Ut i bilen inser jag att Samuels bil barnstol är i sambons bil börja jaga bilbarnstol. Sen iväg bara en halv timma försenad.
Vägarbete men de gick ändå framåt.
Framme stressa kasta i barnen mellis för träffa logopeden.
Sixten var då på sitt bästa humör och teg framför logopeden. Så tyst har nog åkeri Lilleman varit.
Upp på inskrivnings samtal vilket vi hade halv tolv då vi inte kommit in halv ett gick jag och frågade och fick till svar Ops er hade vi glömt.
Trötta hungriga barn behöver jag säga hur deras humör var?
Så en och en halv timma var de äntligen våran tur att komma igång. Och efter många tårar från både vuxna och barn.
Så sådär tre fick jag och barnen i oss lunch. Stannade på biltema köpte hörlurar till Samuels dvd slog på ljudbok till mig och började larva hemåt.
Hemma blev de få barnen i säng ut och träna lite hund för slappna av nu ligger jag på soffan känner pyret som sprattlar i magen.
De blir aldrig som man tänkt sig ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar